torsdag 6 september 2012

Hösten är på väg

Nu ikväll när jag var ute på promenad med hundarna såg jag snön på Åreskutan. Ett tunt puder där uppe på toppen. Hösten är på väg. Eller är redan här. Så har det känts i två nätter i rad nu, när jag vaknat av att det stormat ordentligt utanför fönstret. Höst. Å ena sidan välkomnar jag den med öppna armar. Färgerna i träden, den krispiga luften, mörkret om kvällarna. Å andra sidan bor ett vemod i höstens tid. Någon sa att det starkaste stråket av vemod kommer när man sätter nyckeln i låset till sommarhuset för sista gången för sommaren och vrider om. När det är dags att väldigt konkret avsluta sommaren. Ja, det är vemod.

3 kommentarer:

  1. Ja det är vemod. Vi har inte kommit dit än men snart så.

    SvaraRadera
  2. Hur är det annars med er och lille Otis?

    SvaraRadera
  3. Det är bra. Idag har jag flyttat in, Mats och Otis kommer i morgon. Det blir ovant för Otis med det nya livet. Bilar, hundar, människor...Han som har levt i ett skogsbryn i två månader. Men förhoppningsvis vänjer han sig snabbt. Lite trist är det att flytta in, lite förvirrande på något vis. Mats vill ju verkligen aldrig det här, men nu är det så det är och det brukar bli bra. Vi får försöka hitta på roliga saker. Och helgerna blir i stugan ett tag till. Hoppas ni har det fint i snölandskapet!

    SvaraRadera